User login

Om miljökraven

Det handlar om två problem, övergödningen av våra vattendrag, sjöar och hav samt att minimera risken för smittspridning. Det senare är möjligen lättare att förstå eftersom det drabbar oss människor direkt och vi vill helst undvika sjukdomsalstrande bakterier genom dricksvattnet eller i badviken.
 
Övergödningen är mer abstrakt och något vi läser och hör om, många av oss har också själva fått ställa in doppet i sjön pga av det grön-gulaktiga slem som flyter omkring på ytan. Det kallas algblomning och är egentligen en naturlig och i grunden livsnödvändig process för allt vattenlevande. De små algerna (som också kallas växtplankton) tar upp näringsämnen i vattnet, förökar sig och blir föda till djurplankton som i sin tur äts av räkor och småfisk som i sin tur är föda för de större fiskar vi själva lägger på tallriken. Problemet är att vi häller ut stora mängder näringsämnen i vattnet som rubbar balansen i näringskedjan och skapar ett enormt överskott av alger. När algerna sedan dör förbrukar de syret i vattnet vilket dödar bottenlevande organismerna och leder till att det fosfor som finns bundet i sedimenten frigörs och förvärrar problemen med övergödningen ytterligare.
 
Förutom att det är fullständigt idiotiskt att släppa ut mängder av näringsämnen i vatten handlar det om hur maten vi äter produceras och det vi gör oss av med efter måltiderna. Man räknar grovt med att det moderna jordbruket står för cirka 50% av utsläppen, de stora reningsverken för drygt 20% och att de små avloppen bidrar med knappt 20% (resterande från industri och skogsbruk). Att man fokuserar på att åtgärda de små avloppen beror på att de utgör ca 10% av alla svenska hushåll och står därför för en oproportionerlig stor andel av utsläppen.
 
Med miljölagstiftningen som utgångspunkt för regelverken styrs sedan arbetet med att åtgärda området små avloppsanläggningar. Principen i all miljölagstiftning är att den som förorenar ska åtgärda och som fastighetsägare är man i lagens mening en verksamhetsutövare med ansvar för att utsläppen reduceras i enlighet med kraven. Men regelverken drar inte alla över en kam, det handlar om var fastigheten ligger i förhållande till vattendrag, sjöar och kust och om det är utsläpp från toaletten (WC) eller endast från bad, disk och tvätt (BDT).
 
Man delar in kraven i:
  • Grundkrav (normal skyddsnivå) för fastigheter som ligger i områden som inte anses påverka i så hög grad
  • Känsliga områden (hög skyddsnivå) för fastigheter nära vatten
  • Vissa utpekade områden för extra känsliga miljöer, t.ex. naturskyddsområden
Dessa krav styr sedan vilka typer av reningsteknik som ska användas men i regelverken betonas samtidigt att det är det är de faktiska förhållandena vid fastigheten som ska beaktas.