När vi badar, duschar, tvättar, diskar och går på toaletten förorenar vi dricksvattnet och spolar ut det i avloppet. Det vanliga är att allt avloppsvatten blandas men man skiljer på föroreningar från BDT- (bad, disk och tvätt) och WC-vatten. Många fritidshus har separerade avlopp med tex mulltoa och BDT-avlopp. Det är alltså det flödande vattnet som är i fokus, det som släpps ut i naturen igen. Kopplat till problemen med övergödning handlar det om att reducera tre parametrar, näringsämnena fosfor (P) och kväve (N) som kommer från urin och fekalier (kiss&bajs) samt BOD, som är ett mätvärde på syreförbrukande organiska partiklar (t.ex. fett, livsmedel, hud, hår, bomull, etc).
Man pratar ofta om två reningsteg men det skapar en felaktigt bild, det handlar inte om två steg utan om två reningsprocesser. Den biologiska reningen är huvudprocessen och den mekaniska reningen är det första reningssteget i en avloppsanläggning. Det finns inte någon tydlig gräns mellan dem, den mekaniska handlar om slammet som måste tas omhand på ett eller annat sätt.
Den biologiska processen kan vara lättare att förstå om vi ser oss själva som en del av ett större kretslopp. Maten vi äter är biologiska processer, vi själva är ett system av biologiska processer och det vi lämnar från oss är också en del av det större kretsloppet. Urin saknar normalt bakterier medan fekalierna kryllar av denna mikroskopiska livsform. Bakterier är dessvärre baktalade men sanningen är att vi inte skulle existera utan dem, de är helt livsnödvändiga för oss. Förenklat kan man säga att de goda bakterier bryter ner de dåliga bakterierna och det organiska materialet i avloppsvattnet.
Det finns i princip åtta olika typer av avloppslösningar, uppdelat i tre grupper. De första varianterna hanterar BDT-vatten där reningskraven främst handlar om reduktion av syreförbrukande organiska partiklar (BOD). I områden som klassificeras som normal skyddsnivå räcker det vanligtvis med en anläggning som består av en slamavskiljare och en markbädd alternativt infiltration.
För anläggningar i områden med hög skyddsnivå finns det i princip två metoder för att klara kraven, kemisk fällning av fosfor eller ett fosforfilter som absorberar fosfor. För en lekman kan det vara svårt att förstå skillnaden på fosforfällning (kemikalier) och fosforfälla (absorberande kalkmaterial).
(Här är fastighetsägaren utlämnad åt sig själv, det finns ingen professionell service)
Slamavskiljning och en efterföljande biologisk rening är grunden i alla typer av avloppsanläggningar. I princip fungerar denna typ av anläggning på samma sätt som “Markbädd/Infiltration - WC&BDT” men är mindre i storlek. Dessa anläggningar är passiva i meningen att det är gravitation och inte pumpning som får vattnet att rinna genom anläggning.
Slamavskiljning och en efterföljande biologisk rening är grunden i alla typer av avloppsanläggningar. I princip fungerar denna typ av anläggning på samma sätt som “Markbädd/Infiltration - BDT” men i större storlek. Dessa anläggningar är passiva i meningen att det är gravitation och inte pumpning som får vattnet att rinna genom anläggning.
I grunden är detta en passiv konstruktion med slamavskiljare och efterföljande markbädd/infiltration men där det är högre krav på rening av fosfor. Det sker genom att en sk. fällningskemikalie tillsätts i slamavskiljare och som gör att fosfor flockas, dvs klumpar ihop och bildar ett slam. Flockningsmedlet doseras ut genom en enklare pumpfunktion som oftast monteras på avloppsledningen inne i huset.
© Kretsloppsbolaget Sverige AB
Text och bilder på denna webbplats är skyddade enligt upphovsrättslagen.